Andas du för att leva eller för att överleva?

Att andas är helt nödvändigt för att överleva vet alla men att andningen är nödvändig för att känna våra känslor vet du kanske inte.

Andningen gör att vi får en direktkontakt med vår kropp. I vår kropp upplever vi våra känslor. Om vi stänger eller reducerar av vår andning så snör vi av kontakten med känslorna och lever därmed mindre.

När vi var små levande barn så andades vi fritt och var helt och hållet i våra känslor. Vi var jätteglada, jätteledsna och jättearga. De flesta av oss blir då indirekt eller direkt tillsagda att inte låta så mycket. Indirekt genom de vuxnas avvisande kroppsspråk och energier och direkt genom att de vuxna sa till oss att lugna oss, vara tysta eller i värsta fall “gråt inte”. Vuxna har ofta svårt med att barn lever ut sina känslor eftersom de har stängt av sina och för detta arv vidare. För att inte låta så mycket, inte vara så mycket, inte leva så mycket så måste vi som barn minska vår andning. Vi lär oss att andas för att överleva.

Överlevnadsandning är när vi andas grunt. Luften kommer bara ner till bröstkorgen om ens det. Vissa människor låter knappt luften komma till bröstbenet innan den ska ut igen.

Att bara överlevnadsandas innebär att vi stänger av det bästa verktyget vi har för att känna att vi lever. Vi lever genom våra känslor. De är dem som gör oss till hela människor. Att bara leva i huvudet gör oss till mindre människor. Att få känna helt innebär mer av allt, mer kärlek, mer lust, mer glädje, mer ilska och mer sorg. Även de känslor som vi ofta upplever som negativa har sin givna plats. Tänk så mycket energi det finns i ilskan. Att få säga nej ordentligt, dra en gräns men även få energi att skapa något nytt, att förändra. Sorgen handlar för mig om att få göra avslut, få leva ut saknaden så att jag kan få släppa och gå vidare, tomrummet som behövs för att kunna fylla på med något nytt.

Att andas in livet djupt handlar om att vara mer människa helt enkelt.

Så sluta överlevnadsandas och öva på att levnadsandas. Låt luften och livet fylla din kropp.
Ta ett djupt andetag. Ta ett till. Känn in din kropp. Känn in vad den säger till dig. Andas. Låt luften fylla dina lungorna ända ner i magen. Känn. Låt din kropp leva. Låt dig själv leva. Andas.